Som jag tidigare har bloggat om så har jag en förfader som tillsammans med sin bror blev avrättad den 20 Dec 1837 i Hullaryd för dråp då bröderna hade slagits med en annan bonde varpå denne bonde avled av skadorna 2 dagar senare.
Nu har jag äntligen fått brevet där deras mor Anna Jansdotter skrev till den dåvarande kungen Karl XIV Johan för att be om nåd,tyvärr hjälpte INTE detta brev men det var dock ett gott försök.
Brevet lyder således :
 
Härdigast nådigt förlåta en gammal moder som nedtryckt av den bittraste sorg som någon här i tiden kan undergå : Råd och tröstlov tager jag därför min ytterligaste tillflykt till eder kungliga majestät för att genom det innerligaste bönfallan för någon lindring för mitt av bekymmer beklämda hjärta som utom ederrs majestäts nåd annars måste brista av förtvivlan.
Jag olycklig moder äger 2 söner  Jan Håkansson från Åsen och Sven Håkansson från  Bållarp av Adelövs församling,vilka båda mina kära barn,enligt eders majestäts dom av den  11 nästlidne Augusti blivit dömda att för dråp i bråd skillnad å en för dem okänd person ,både genom halshuggning mista livet,vilken dag modershjärtat omöjligen kan överleva.
Stormäktigaste allernådigste konung,den 29 sistlidne April så hade jag den oskattbara nåden att personligen bliva presenterad inför eders majestäts egen dyraste person för att nedlägga mmin sorg och mina bekymmer,och fick då med egen man ödmjukligen bedja om nåd för dessa  mina 2 älskade och olyckliga barn.
O ! Huru hjärtligt önskar jag nu att kunna företaga en dylik resa,men mina utav sorg nu förlamade krafter tillåta mig det icke,varför jag nu på detta sätt  ,Allra undernådigast vågar framställa min då ödmjukaste bön om nåd och förvandling av det dessa mina 2 olyckligaste söner ådömda dödsstraff.
Dessa mina båda barn hava alltid visat mig en barnslig lydnad och öm omvårdnad,varit goda och beskedliga,vilket kan bestyrkas av alla de som känner dem,ävensom att de varit ärliga medborgare inom samhället,och det brott varför de nu blivit sakfällda har skett under något berusat tillstånd då de haft den olyckan att hava då ett olyckligt lynne men aldrig på något sätt i uppsåt att skada någon människa till varken
Liv eller egendom,och den person med vilken de i detta olyckliga tillfälle komma i slagsmål hade först givit anledning därtill och de ämnade göra sig något ont ömsesidigt,och det blev ej fråga om den saken förrän några dagar därefter Johan avled.Således har ej brottet blivit gjort med något uppsåt och denna olycka har skett mera av oförsiktighet och förseende utav dem,än genom någon annan orsak.
Stormäktigaste allernådigaste Konung. Jag är nu 72 år gammal och har varit änka i 31 år,vid min ålderdom har jag haft min begravning av mina barn,om ers majestät värdigas förvandla deras brott till ett något mindre rosvärt straff,bibehåll dem livet och mitt hjärta är tillfredställt.Hör nådigt min och dessas bön,vi äro alla mycket olyckliga,värdigas skicka ifrån palatset till våra hyddor en stråle av nåd och neka icke en gammal ömm moder dess sista innerliga och allra undernådigaste bön.
Med djupaste undersåtlig vördnad,trohet och nit,framhärdar jag stormäktigaste och allra nådigaste Konung,Eders majestäts aller undernådigaste och tropliktigaste undersåte.
Bållarp i Adelövs församling den 16 September 1837 Anna Jansdotter

Annas brev till Kungen

Allmänt Kommentera
Som jag tidigare har bloggat om så har jag en förfader som tillsammans med sin bror blev avrättad den 20 Dec 1837 i Hullaryd för dråp då bröderna hade slagits med en annan bonde varpå denne bonde avled av skadorna 2 dagar senare.
Nu har jag äntligen fått brevet där deras mor Anna Jansdotter skrev till den dåvarande kungen Karl XIV Johan för att be om nåd,tyvärr hjälpte INTE detta brev men det var dock ett gott försök.
Brevet lyder således :
 
Härdigast nådigt förlåta en gammal moder som nedtryckt av den bittraste sorg som någon här i tiden kan undergå : Råd och tröstlov tager jag därför min ytterligaste tillflykt till eder kungliga majestät för att genom det innerligaste bönfallan för någon lindring för mitt av bekymmer beklämda hjärta som utom ederrs majestäts nåd annars måste brista av förtvivlan.
Jag olycklig moder äger 2 söner  Jan Håkansson från Åsen och Sven Håkansson från  Bållarp av Adelövs församling,vilka båda mina kära barn,enligt eders majestäts dom av den  11 nästlidne Augusti blivit dömda att för dråp i bråd skillnad å en för dem okänd person ,både genom halshuggning mista livet,vilken dag modershjärtat omöjligen kan överleva.
Stormäktigaste allernådigste konung,den 29 sistlidne April så hade jag den oskattbara nåden att personligen bliva presenterad inför eders majestäts egen dyraste person för att nedlägga mmin sorg och mina bekymmer,och fick då med egen man ödmjukligen bedja om nåd för dessa  mina 2 älskade och olyckliga barn.
O ! Huru hjärtligt önskar jag nu att kunna företaga en dylik resa,men mina utav sorg nu förlamade krafter tillåta mig det icke,varför jag nu på detta sätt  ,Allra undernådigast vågar framställa min då ödmjukaste bön om nåd och förvandling av det dessa mina 2 olyckligaste söner ådömda dödsstraff.
Dessa mina båda barn hava alltid visat mig en barnslig lydnad och öm omvårdnad,varit goda och beskedliga,vilket kan bestyrkas av alla de som känner dem,ävensom att de varit ärliga medborgare inom samhället,och det brott varför de nu blivit sakfällda har skett under något berusat tillstånd då de haft den olyckan att hava då ett olyckligt lynne men aldrig på något sätt i uppsåt att skada någon människa till varken
Liv eller egendom,och den person med vilken de i detta olyckliga tillfälle komma i slagsmål hade först givit anledning därtill och de ämnade göra sig något ont ömsesidigt,och det blev ej fråga om den saken förrän några dagar därefter Johan avled.Således har ej brottet blivit gjort med något uppsåt och denna olycka har skett mera av oförsiktighet och förseende utav dem,än genom någon annan orsak.
Stormäktigaste allernådigaste Konung. Jag är nu 72 år gammal och har varit änka i 31 år,vid min ålderdom har jag haft min begravning av mina barn,om ers majestät värdigas förvandla deras brott till ett något mindre rosvärt straff,bibehåll dem livet och mitt hjärta är tillfredställt.Hör nådigt min och dessas bön,vi äro alla mycket olyckliga,värdigas skicka ifrån palatset till våra hyddor en stråle av nåd och neka icke en gammal ömm moder dess sista innerliga och allra undernådigaste bön.
Med djupaste undersåtlig vördnad,trohet och nit,framhärdar jag stormäktigaste och allra nådigaste Konung,Eders majestäts aller undernådigaste och tropliktigaste undersåte.
Bållarp i Adelövs församling den 16 September 1837 Anna Jansdotter